I am back!

Har smygsurfat lite... Jag erkänner... Har tänkt att verkligheten är bättre men ska nog försöka mig på nätdejtingen igen. Börjar bli höst ju. Jag vill ju ha nån att MYSA med! Kanske rapporterar jag också lite om det händer nåt i världen utanför.
Hoppas ju ändå att jag hittar min kärlek. Eller kanske ett sjukt bra hångel till att börja med. Eller kanske nån att gå romantiska höstpromenader med (haha, måste lägga till det till min profil!). Nåväl, jag börjar skriva och hoppas att ni vill fortsätta läsa om mitt nätdejtingsbestyr.

Nätdejtingen drar i mig

Jag surfar runt lite. Det kan jag erkänna. Mailar lite. Försöker hålla det på en lagom nivå. Tycker livet utanför nätdejtingsdjungeln är rätt lockande men vill ju gärna ha lite nätbekräftelse. Snubblade över den här presentationen:

"Jag kom från Uzbekistan. Jag har inga dåliga vanor. Ingen rökning, och jag dricker inte alkohol"

Vad mer behöver man säga liksom?

Ska jag?

Har fått 2 mail på Mötesplatsen (som ser intressant ut) som jag inte kan läsa eftersom jag inte är betalande medlem. Hmmm, ska jag satsa på detta? De ser ju rara ut och jag blir så himla nyfiken. Kanske ett par månader?

Påsk

Sett på Mötesplatsen idag:

"Påsk pippa någon?"

Det är i alla fall lite roande detta med nätdejting.

En vecka senare

Är nu registrerad på några dejtingsajter igen. Kunde visst inte låta bli...

Dumpad

Jahapp, så är jag singel igen. Frågan är om jag ska börja nätdejta igen eller om jag ska avvakta och se vad verkligheten har att erbjuda? Nätdejtandet är inget som känns så lockande just nu i alla fall. Återkommer om det blir så. Hoppas att det går bra för er där ute i alla fall!

Dejtar!

Har ju inte varit speciellt aktiv här ett tag. Fick en total nädejtingsdipp i december och sa upp mina abonnemang. Var så jädra trött på att pytsa ut delar av mig själv kors och tvärs utan att det gav så mycket tillbaka utan det tog bara massa energi.
När jag hade sagt upp mitt abonnemang på Mötesplatsen så hade jag en månad kvar på min prenumeration så jag fortsatte ju kolla. Och där var han ju! Den där mannen som såg så otroligt sympatisk ut och med de mest underbara skrattrynkorna. Och dessutom visade det sig att han kunde stava, sätta punkt och till och med använda kommatecken! Vi mailade en hel del och sedan sågs vi på en kvällspromenad i vintermörkret. Jag föreslog att vi skulle ta en promenad i mörka skogen och det kanske inte var riktigt enligt regelboken hur man gör vid den första träffen vid nätdejting... Men men,  det gick bra. Jag kom helskinnad från promenaden och sedan dess ses vi regelbundet. Har ju inte gått så lång tid, men just nu är det bara härligt och MYSIGT!